freestone-carryout
freestone-carryout
freestone-carryout
freestone-carryout
Visar inlägg med etikett Kaspersky. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kaspersky. Visa alla inlägg

Nimda är fortfarande en av de vanligaste maskarna.

Säkerhetsföretaget Kaspersky har sammanställt en topplista av årets hitintills vanligaste skadliga programvaror som upptäckts av deras senaste säkerhetslösning.


Virus/Adware/PUPVirus/Maskar/Trojaner
  1. Net-Worm.Win32.Kido.ih (Conficker/Downadup)
  2. Virus.Win32.Sality.aa
  3. Trojan.Win32.Autoit.ci
  4. Trojan-Downloader.Win32.VB.eql
  5. Packed.Win32.Krap.g
  6. Worm.Win32.AutoRun.dui
  7. Packed.Win32.Krap.b
  8. Packed.Win32.Black.a
  9. Trojan-Dropper.Win32.Flystud.ko
  10. Virus.Win32.Sality.z
  11. Worm.Win32.Mabezat.b
  12. Virus.Win32.Alman.b
  13. Worm.Win32.Autoit.ar
  14. Trojan.JS.Agent.ty
  15. Email-Worm.Win32.Brontok.q
  16. Worm.Win32.Autoit.i
  17. Virus.Win32.VB.bu
  18. Packed.Win32.Katusha.a
  19. Trojan.Win32.RaMag.a
  20. Trojan.Win32.Autoit.xp
  1. Virus.Win32.Sality.aa
  2. Worm.Win32.Mabezat.b
  3. Virus.Win32.Virut.ce
  4. Net-Worm.Win32.Nimda
  5. Virus.Win32.Xorer.du
  6. Virus.Win32.Sality.z
  7. Virus.Win32.Alman.
  8. Virus.Win32.Parite.
  9. Virus.Win32.Virut.q
  10. Trojan-Downloader.HTML.Agent.ml
  11. Virus.Win32.Small.l
  12. Email-Worm.Win32.Runouce.b
  13. Net-Worm.Win32.Kido.ih (Conficker/Downadup)
  14. Virus.Win32.Virut.n
  15. Virus.Win32.Parite.a
  16. Virus.Win32.Hidrag.a
  17. Trojan-Clicker.HTML.IFrame.acy
  18. P2P-Worm.Win32.Bacteraloh.h
  19. Worm.Win32.Otwycal.g
  20. Worm.Win32.Fujack.k
Det som är intressantast är att masken Nimda fortfarande ligger som fjärde plats pålistan trots att det har funnits i 8 år, medan den senaste faran Conficker endast ligger på 13 plats.

För er som inte vet skillnaden kommer här en kort definition av vad som skiljer mellan olika typer av skadlig programvara (Malware).
  • Virus - Sprider sig till filer lagrade på den infekterade datorn och följer med infekterade filer när de överförs till andra datorer.
  • Mask/Worm - Sprider sig via datornätverk mellan datorer.
  • Trojansk häst/Trojan - Utger sig för att göra en sak, men utför andra saker vanligen dolda för en användare, t.ex nedladdning av spionprogram.
  • Logisk bomb - Utför en (skadlig) handling under speciella villkor, till exempel att ett visst datum infinner sig.
  • Spionprogram/Spyware - Spionerar på privat information på infekterade datorer, och skickar informationen över internet.
  • Annonsprogram/Adware - Visar annonser på infekterade datorer.
  • Keylogger - Registrerar information om de tangenter som trycks på datorn, till exempel lösenord, och lagrar informationen lokalt för senare åtkomst eller skickar den via internet.



Historien om Rootkits

Rootkits är det mest vanliga sättet för virusspridare att attackera Windows operativsystem. I en längre artikel ger Kaspersky Labs virusanalytiker, Alisa Shevchenko, en historisk översikt över utvecklingen av rootkits fram till idag.

Trots att rootkits har sitt ursprung i UNIX-världen, så härstammar moderna Windows rootkits från DOS-virus med stealthteknik som först dök upp under 1990-talet. Dessa virus utvecklades för att gömma sig för användaren och för antivirusprogrammen. Det var först senare som dessa tekniker användes av Windows rootkits för att dölja andra sabotageprogram.

Rootkits kan delas in i tre kategorier:

  • Trojaner som använder sig av färdiga verktyg och bibliotek för att gömma sig i systemet.
  • Färdiga skadliga rootkits, som kunde modifieras av användaren.
  • Anpassade rootkits, som utvecklades speciellt för riktade attacker.
Under 2005 var användningen av rootkit-teknikerna vitt spridda och detta uppmärksammades av media som upptäckte att denna teknik inte bara användes i skadliga program, utan även i kommersiella produkter. Ett exempel på detta var Sony DRM-skandalen under 2006. Både antivirus-företagen och oberoende forskare reagerade på användningen av rootkits och skapade en stor mängd tekniker, produkter och verktyg till för att bekämpa dem.

Shevchenko tar också upp aktuella trender såsom bootkits, den mytiska rootkiten Rustock.c, och rootkits för icke-Windowssystem som Mac OS X, Linux, Unix samt mobila operativsystem.

Källa: Newsdesk/Viruslist.com


Processorn gör att alla datorer kan bli hackade

|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||

Kris Kaspersky utnyttjar brister i Intels processorer, så kallad errata, för att köra skadlig kod på datorn. Exempelkoden är skriven i Java och genom god kunskap om Javamotorn samt processorns buggar lovar han att det via särskilda serier av instruktioner ska gå att ta över datorn. Koden kommer att demonstreras på konferensen "Hack in the box" i oktober.

– Jag kommer att visa upp riktig fungerande kod och sedan göra den tillgänglig, säger Kris Kaspersky till IDG News.

Han säger vidare att buggar i processorer är ett växande hot och att skadliga program börjar dra nytta av dem. Beroende på vilka buggar som används kan man nå olika effekter.

Vissa buggar kraschar bara datorn, andra ger full kontroll på kärnnivå. Vissa hjälper till att attackera Vista genom att kringgå säkerhetsskydden, förklarar han.

Han kommer att visa attacker mot datorer med fullt uppdaterade versioner av Windows XP, Vista, Server 2003 och 2008 samt Linux och BSD. Attacker mot Apples datorer är också möjligt, tillägger han.

Det är i dag vanligt med buggar i processorer, som består av hundratals miljoner transistorer. Vissa av dessa brister är allvarliga då de hindrar processorn att fungera korrekt, medan många aldrig märks av.

Exempelvis har Atom, en av Intels senaste processorer, 35 buggar enligt Intels egna dokument som släpptes i juni.

Det är möjligt att fixa de flesta av dessa buggar och Intel tillhandahåller lösningar som läggs in i datorns bios. Men det är inte alla tillverkare som utnyttjar det och vissa buggar går inte att kringgå, säger Kris Kaspersky.

Gå runt GPCode instället för att knäcka det.

Det nyligen väckta viruset Gpcode.ak uppmärksamhet eftersom det krypterar filer på offrets dator och sen begär en lösensumma. Nu berättar IT-säkerhetsföretaget Kaspersky om en metod att återskapa filerna som krypterats.

Kasperskys metod utnyttjar en svaghet i hur viruset krypterar filerna som det tar som gisslan. Innan viruset krypterar en fil skapar det en ny fil som kommer att innehålla den krypterade versionen av filen. Efter det raderar viruset originalfilen. Eftersom båda filerna existerar samtidigt är de inte skrivna på samma plats på hårddisken. Viruset gör inget för att skriva över det utrymme där den okrypterade originalfilen fanns. Det gör att originalfilen kan återskapas med hjälp av ett vanligt filräddningsprogram.

Kaspersky Labs har testat olika gratis filräddningsprogram och rekommenderar PhotoRec som utvecklats av Christophe Grenier och distribueras under GPL-licens. Det ska klara att återskapa Microsoft Office-dokument, PDF-filer, körbara filer samt text dokument.

Kaspersky fixar en lågrisk bug

Kaspersky Lab meddelar att de har fixat ett låg risk problem i sin kl1.sys drivrutin, en säkerhetsbrist som konstaterats av iDefence.

kl1.sys drivrutinen har underlåtit att korrekt kontrollera en buffert storlek, och på så sätt har skadlig kod kunna verkställas lokalt.

Denna sårbarhet påverkar följande Kaspersky Lab produkter för Windows:

* Kaspersky Anti-Virus 6,0 och 7,0
* Kaspersky Internet Security 6,0 och 7,0
* Kaspersky Anti-Virus 6,0 for Windows Workstations

En relevant uppdatering finns tillgänglig för alla användare av utsatta produkter via den inbyggda automatiska uppdateringen.

Hackers och Krypterings experter samla er.

I två dagar försökte Kaspersky analysera och knäcka den nya varianten av viruset Gpcode som kidnappar och krypterar filer. Nu ber Kaspersky om hjälp från andra företag, myndigheter, kryptografer och forskare att knäcka virusets 1024 bitars publika nycklar.

Förra gången en variant av Gpcode spreds använde skurkarna bakom det en 660-bitars RSA-nyckel och de hade gjort ett par allvarliga misstag i hur de använde krypteringsalgoritmen.

Denna gång har inte Kaspersky hittat någon uppenbar brist och en brute-force knäckning beräknas ta flera år även om miljontals moderna datorer samarbetar.

Kaspersky har publicerat två stycken 1024-bitars nycklar som viruset använder och RSA exponenten för båda nycklarna. Kaspersky har också upprättat ett forum för de som vill samarbeta mot Gpcode. Om du är intresserad av att hjälpa till läs mer på Kasperskys forum, du kan även läsa deras rop på hjälp på Viruslist.com

Ny variant av Gpcode kidnappar dina filer

Kaspersky varnar för ett nytt virus som med 1024 bitars RSA-algoritm krypterar dina filer. För att få tillgång till dem krävs att du betalar lösensumma.
En av de mer allvarligare formerna av skadlig kod är så kallad ransomware, som ”kidnappar” dina filer med hjälp av kryptering. För att åter få tillgång till dem så måste du betala en lösensumma. Vanligen brukar dock antivirusföretagen utveckla verktyg som knäcker krypteringen och gör att du får tillgång till filerna igen.

Ett nytt exempel på ransomware rapporteras nu från säkerhetsföretaget Kaspersky. Det är en variant av det tidigare kända Gpcode och har fått beteckningen Virus.Win32.Gpcode.ak. Viruset har utvecklats genom att göra krypteringen starkare. Tidigare versioner var skyddade med en 660 bitar lång nyckel, den nya versionen är 1024 bitar. Dessutom har en rad brister i tidigare versioner åtgärdats.

Kaspersky uppger att man arbetar på att utveckla ett verktyg så att den drabbade kan komma åt sina filer igen. Men att knäcka den 1024 bitar starka krypteringen genom råstyrka är i praktiken omöjligt. Istället koncentrerar man sig på att försöka hitta någon brist i implementationen.

I nuläget finns alltså förmodligen inget sätt att gå till väga på för att återfå filerna. Kaspersky uppmanar dock folk att inte ta kontakt med ”kidnapparna”, då detta förmodligen skulle leda till fler liknande angrepp i framtiden.

Viruset krypterar filer med bland annat ändelserna doc, txt, pdf, xls, jpg, png, och cpp. Dessa får istället filändelsen ._CRYPT. I katalogen ligger det också en readme-fil, i vilken kidnapparna berättar vad som har hänt och om man vill få tillgång till filerna så ska man höra av sig till en e-postadress. Användaren får även upp en dialogruta med samma budskap.

Källa: Kaspersky

Lita inte på ditt antivirus program

Många ovana avändare tror sig att deras dator är fri från virus, spyware, maskar och så vidare, bara för att de har ett säkerhetspaket installerat på datorn. Detta är ungefär som att man inte kan krocka bara för att man använder säkerhetsbälte i bilen.

Ett uppdaterat antivirus program skyddar, men det skyddar inte mot allt. För att enklast kontrollera att antivirus programmet fungerar som det skall, så bör man lite då och då besöka en online-scanner för att kontrollera så att allt är ok. Det kan vara så att det skydd man använder är bra, men kanske inte hittar vissa typer av oönskade program så som spyware, adware eller annan typ av malware.

Naturligtvis skall man då inte användas sig av samma tillverkare som man redan har när man väljer en online-scanner. Så om man t.ex. har Symantecs Norton Antivirus installerat, så bör man välja någon annan, till exempel Kaspersky eller BitDefender. En annan viktig sak när det gäller antivirus program är att konstant hålla det uppdaterat, eftersom att ett gammalt och ouppdaterat antivirus inte hittar nyare virus och på så sätt kommer dessa in i maskinen, och kan spridas vidare.

Blue screen of death

Ett annat vanligt misstag endel gör är att installera två antivirus program, för då är man dubbelt så skyddad. Detta är helt fel och många gånger blir det konflikter mellan dessa, och i bästa fall blir datorn långsam och i värsta fall startar den inte i huvud taget, utan ger en så kallad "blue screen of death".

För att undvika detta så skall man ALLTID avinstallera sitt tidigare antivirus program och starta om datorn innan man installerar den ny inköpta programvaran.

Har man inget antivirus, och inga pengar att köpa ett för så finns det hyffsade gratis program även här, bäst är Avast! Home Edition, som är på svenska för er som har lite problem med det engelska språket.

Har man ett så kallat säkerhetspaket, brukar man ha skydd även mot spyware, adware, crimeware och andra typer av malware, har man dock ett renodlat antivirus program kan man vara utan detta skydd, och då kan det vara bra med ett extra skydd mot dessa typer av skadliga, och irriterande, program.

Idag finns det ett otal olika tillverkare av dessa, men personligen rekommenderar jag SpyBOT - Search & Destroy, då det finns på svenska och faktiskt är gratis. Ett annat kompliment är SpywareBlaster, som hindrar att vissa program kan smyginstalleras på din dator, men även att kända internet sidor med skadligt innehåll, inte kan besökas av din webläsare.

Några tips på ställen där du kan kolla säkerheten på din dator

Online tester för att kolla efter säkerhetsbrister, brandväggar och dyligt:

Några online siter för att genomsöka din dator efter virus:

Dessa tester är inte i någon speciell ordning, och om du redan har ett antivirus program, t.ex. Norton antivirus så rekommenderar jag att du provar en annan site för att se om det är ok, exempelvis Kaspersky eller F-Secure. Nästan alla större antivirus leverantörer erbjuder någon form av online scanners, men de är inga som jag personligen rekommenderar.